Ja vi elsker disse filmene

Skapad: 10.06.2012 14:59

Stellan får vara med överallt, till och med i Norge. Bild: Petter Sandelin / X3M

Norge gör svinbra filmer, lite i smyg. Här får ni de tre bästa.

Sverige och Danmark har alltid varit de två länder här i Norden som triumferat i filmkonst. Och medan vi i Finland fortsätter producera undermåliga krigsfilmer så har Norge börjat producera riktiga kvalitetsrullar. Har du sett någon av dessa nya norska klassfilmer?

NOKAS (2010)

Filmen är baserad på det mest spektakulära rånet i Norges historia, som utspelade sig i centrum av Stavanger. En liga på tretton män trodde sig ha hittat en värdedepås svaga punkt; en oförstärkt glasruta på en innergård som skulle leda dem nästan rakt in i pengabingen. Tungt beväpnade, tidigt på morgonen den 5 april 2004 tog de sig in på innergården för att krossa fönsterrutan med en stor slägga.

Det visar sig ändå att fönsterrutan inte är så lätt att ha sönder som man trodde. NOKAS ska du se bara för att den är bisarrt realistisk och så långt ifrån klassisk actionfilm som man kan komma. Inga civila verkar förstå att det är ett enormt rån som pågår, i stället passerar man lugnt förbi rånarna, pratar med dem, som att det bara är en helt vanlig dag. Polisinsatserna är också raka motsatsen till vanliga filmsnutar, de flesta lyckas inte ens lämna polisstationen eftersom rånarna blockerat den enda utgången. Proffsigt.
Kungen av Bastöy (2010)

Stellan Skarsgård har huvudrollen i Kungen av Bastöy som även den är baserad på verkliga händelser, i alla fall till en liten del. Bastöy var en uppfostringsanstalt, placerad på en ö som namnet antyder, som öppnades i början av 1900-talet. Dit skickades unga pojkar om de inte kunde uppföra sig. Knappast blev det bättre av att öka till anstalten där piskrapp och andra ogemytliga bestraffningar var den del av vardagen. Lägg dessutom till en vaktmästare som har en väldigt ohälsosam dragning till just unga pojkar. Stellan är chef för hela anstalten och hans uppfostringsmetoder visar sig vara allt annat än hållbara i längden.
Oslo 31 augusti (2011)

Den bästa norska filmen är inte baserad på verkliga händelser utan konstigt nog på en fransk 30-talsbok, Le feu follet av Pierre Drieu La Rochelle. Den är också väldigt anpassad till norsk nutid, ska tilläggas.

Huvudpersonen heter Anders och är inlagd på rehab för sitt drogmissbruk, den 30 augusti får han permission att åka in till Oslo centrum för att gå på en jobbintervju. Under intervjun avslöjar han att han är missbrukare och bestämmer sig för att strunta i intervjun. I stället ger han sig ut på Oslos gator där han träffar folk från sitt förflutna även om det han egentligen letar efter är en mening att fortsätta leva, trots att allt verkar hopplöst. Oslo 31 augusti är regissören Joachim Triers andra film och belönades både på filmfestivalerna i Cannes och i Stockholm.