Jag har nu valt att bli en absolutist. Varit 2 månader utan alkohol, och mår bra :)
Den bara smakar inte mera, istället får jag en liten illamående känsla i magen varje gång jag går förbi ölhyllan i butiken. Egentligen slutade för att jag har fått höra hur oroande min alkoholförbrukning har blivit, mitt uppförande väcker mer ångest än lycklighet. Jag är så trött att kasta mitt liv för något som inte löser någo problemer för resten av livet. Hellre mediterar jag.
Plus att jag har suttit och funderat varför jag överhuvudtaget behöver dricka. Man kan vara social och festa med gått humör utan den. Denna teori jag har testat, har varit på några småa fester och jag har haft über-roligt.
Alkoholen fettar och kostar pengar. Ett glas saft eller cokis är billigt och hälsosammare, fast inte det hälsosammaste sorten heller. Men åtminstone har man något i sin glas :P Jaa, och man får inte höra nästa morgon av sina komppisar med hur många typer man hånglat med, för att inte tala om med vem man vaknar bredvid. Yuh.
Igår fick man se hur löjlig jag måste ha sett ut i fyllan, när jag gick igår på stan när alla andra söp sig under parkbänken. Man börjar fundera liksom "Vafan, jag har sett ut sådär när jag festat??" Jag dömmer inte andra av drickande, bara det inte blir ett problem :) För mig blev det ett problem, och därför beslöt jag att sluta.
Ahh, regn <3
