TheoHerold:s blogg

  Mesut Özil EPA/Oliver Weiken

Vacker semifinal action, det gillar alla. Om det är frågan om rivaler, ännu bättre. Fotbolls EM börjar närma sig sitt slut och det är dags att spela om finalplats. Vem som vinner är ännu svårt att veta, men det skadar ju inte att tippa hur matcherna kommer att gå. Vi vet alla redan att Portugal mot Spanien kommer att bli en riktigt höjdare, det är ju som Finland mot Sverige. Vad kan vi förvänta oss av Tyskland – Italien? Låt oss ta en titt!

Ärke Rivalerna

Genom att slå ut en annan bra fotbollsnation vid namn Frankrike, säkrade Spanien en plats i Semifinal, och de visste vem de kommer att möta. Portugal hade redan vunnit Tjeckien med 1-0 och hade på så sätt redan säkrat en plats i semifinal. En känd och bitter rivalitet kommer att stärkas, det är en sak som är säkert.  Som alla säkert vet så spelar Ronaldo för Portugal och han kommer att vara en kraft att räkna med. För att spanjorerna skall kunna vinna matchen MÅSTE de se till att Ronaldo hålls borta från målchanser och eliminera passningar till honom. Han är en av fyra spelare i turneringen som gjort tre mål, mera mål av en individuell spelare har inte gjorts. Torres har inte gjort precis något för Spanien och måste verkligen sparka igång sitt spel om han vill se sitt landslagslag nå EM finalen för andra gången i rad. Två mål för en spelare som han kommer inte att räcka, och bara han kan mätas med Ronaldo. En episk uppgörelse är det verkligen. Spaniens lagkapten och målvakt, Iker Casillas kommer också att måsta hämta med sin toppnivå, om Spanien verkligen skall ro hem vinsten. Matchen kommer att innehålla ett högt tempo men för många av visslingar (Vi vet ju hurudan spansk fotboll är) och därför förlora en del spänning. Spanien kommer inte att klara av att hålla Ronaldo borta, och låter honom göra mål. Inget annat mål kommer att göras, fast Spanien pressar, och förlorar sedan med 1-0.

SPA – POR 0-1

Här kommer Italien!

Om Pirlos mjuka passningsmål på straffar mot England i kvartsfinalen inte är ett bevis nog på att Italien verkligen försöker komma till final i år, så kanske deras lagspel är. Förvånansvärt bra passningsspel har de spelat och lagspelet klickar. På sätt och vis är det synd för att England föll ut, för England – Tyskland skulle ha varit lik Portugal – Spanien, en riktig höjdare. Men det bättre laget vann, Italien i det här fallet, dock på straffar. Den kommande semifinalmatchen mellan Italien och Tyskland kommer inte att ha samma emotionella nivå som rivaliteten mellan Spanien och Portugal, men båda lagen kommer att kämpa för att nå final. Mezut Özil kommer att ge än en gång fina passningar och vara en stor del av det tyska anfallsspelet. Lik Ronaldo, så kan Özil vara en s.k. ”gamebreaker”, dvs. på egen hand kan han vända spelet, så han kommer vara en hög prioritet att ta hand om i Italiens försvarsspel. Hur de skall bära sig åt, är ännu inte säkert, för 23-åringen är både snabb och kvicktänkt. Italien saknar superstjärna-faktorn och är därför beroende på sitt lagspel, så om lagspelet inte klickar så klickar inte deras spel alls. Top prioriteten för Tysklands försvar kommer att vara eliminering av Italiens passningslinjer och inte låta dem anfalla, utan måsta se till att deras anfallsspel bygger sig på snabba kontringar. Tyskland drar sig relativt lätt ifrån Italien och vinner matchen med 3-1.

TYS – ITA 3-1

Finalen att räkna med!

Hur semifinalerna än går, så kommer finalen, lik de andra slutspelsmatcherna, att bjuda på högklassigt underhållande. Tyskland – Spanien i final skulle vara ”Creme De La Creme” och en riktig nagelbitare, fast Portugal definitivt också skulle mixa up saker. Spanien skulle dock hoppas att de skulle kunna vinna EM två gånger i rad, vilket också skulle vara väldigt imponerande. Italien kommer inte heller att ge upp utan en riktig fajt, och kan också mycket väl avancera till Final. Hur det går, kan ingen säga ännu. Vem som helst kan vinna och allting är på spel, så medan Özil, Ronaldo, Torres & c:o gör sig redo, gör vi det också för att få avnjuta det perfekta sommarkvälls underhållandet, landslagsfotboll!

Fotbollsskandaler är alltid på tapeten när någon internationell fotbollsturnering äger rum. ”Var det mål, det var offside, straffspark!”. Alltid kommer förlorande parten i bedömningen i fråga att ställa sig emot domarbeslutet och känna sig orättvisst behandlad. Vissa av dessa händelser, mål eller icke mål, kommer vi ihåg många år senare. Maradonas ”Hand of god”, Englands ”Nästan reducering” mot Tyskland som enligt domaren INTE var över linjen i World Cup 2010 och nu den nyaste incidenten. Ukraina mot England i EM 2012. Ukrainarna anföll och Marko Devic sköt, i hopp om att reducera spelet till 1-1, när bollen såg ut att passera mållinjen men istället lyckades John Terry sparka bort bollen när den ansågs vara över mållinjen. ”Målet” räknades inte och matchen fortsatte, och Ukraina förlorade. Engelsmännen jublade medan ukrainare klagade. Och varför skulle de inte? Situationer som dessa måste tas i beaktande och måste behandlas rättvisst, vilket inte var fallet här. Så varför inte ta en liten nostalgitripp och titta på några horribla beslut inom internationell fotboll.

Hand of God

Så varför inte börja med Maradonas ”Hand of God”? Året var 1986 och kvartsfinalen i World Cup spelades mellan England och Argentina. Ställningen var 0-0, när Maradona misslyckades med en passning och Englands Steve Hodge försökte sparka bort bollen från Englands straffområde. Han misslyckades och lade bollen närmare eget mål, dit Maradona hade sprungit i väntan på att bollen skulle landa. Den engelska målvakten Peter Shilton och Maradona tävlade nu om bollen, Maradona i väntan på att nicka bollen och Shilton i väntan på att ta bollen ur spel och hålla den. Det är viktigt att poängtera ut att Shilton är längre än Maradona. När de sedan reagerade för att utföra sin uttänkta strategi, hoppade de båda för att få tag på bollen. Maradona placerade sin hand längs med sin axel men så att den sträcktes ut över hans huvud, och slog till bollen, så den gick i mål. Alla engelska spelare försökte säga att det var hand, men förgäves. Målet räknades och Argentina skulle fortsätta pressa och vinna matchen 2-1, genom Maradonas två mål. Sedan uppstod debatten.  Detta hände för en relativt lång tid sen, så kamera utrustningen var inte medel att kunna utgå ifrån. När kontakten mellan Maradonas hand och bollen skedde, var han vänd med ryggen mot domaren, så han påstår att han inte såg någon hand kontakt. I dagens läge vet vi alla att han gjorde det med handen och han själv har erkänt det. Man skulle ju hoppas att händelser som denna skulle göra UEFA medvetna om att de behöver målkameror. Det är inte fallet.

Var Det Inte Över Mållinjen?

Något som jag kommer väldigt bra ihåg, skedde i 2010s World Cup mellan England och Tyskland. England låg under 2-1 i första halvleken när Frank Lampard, just utanför straffområdet, sköt mot mål och det träffade ribban, studsade ner och spelet fortsatte. När det visades på nytt såg man tydligt att bollen passerade mållinjen när den studsat ned, men ändå räknades inte målet. Uruguayska domaren Manuel Neuer dömde inget mål. Matchen fortsatte och Tyskland smällde in 3-1, och matchen var ganska långt över och den resulterade i en tysk vinst. Hade dock målet räknats, skulle matchen ha blivit totalt annorlunda.  Vad detta påminde om var den ökända 1966 World Cup finalen mellan just England och Tyskland, där England, på extra tid, sköt bollen i ribban och därifrån studsade den likadant, och målet räknades, och England vann sedan 4-2. Denna gång var det Tyskland som fick fira, och fick hämnd för 1966 incidenten.

Inte Över Mållinjen Den Här Gången Heller?

Nu när EM 2012 har sparkat igång, var det ju förväntat att känslor skulle gå heta. Fans har grälat och vandaliserat, spelare har levt upp till sina förväntningar (till en viss mån), kort har höjts och mål har producerats. Dock fattas den viktiga ingrediensen till en stor fotbollsturnering; dåliga domarbeslut. Det kom i gårdagens match mellan England och Ukraina.  Som jag nämnde i inledningen så anföll Ukraina och Marko Devic sköt, i hopp om att reducera spelet till 1-1, när bollen såg ut att passera mållinjen men istället lyckades John Terry sparka bort bollen när den ansågs vara över mållinjen. ”Målet” räknades inte och matchen fortsatte, och Ukraina förlorade. Supportrarna var inte värst glada, speciellt för att matchen var på hemmaplan fick man höra mycket ”buu” rop.

Vad var och en tycker, är deras eget beslut, men dessa horribla domarbeslut kan vara riktiga moment dödare och verkligen förstöra en bra match.

VM är slut. Inga junior landskamper inom synhåll. Europa hockeyn har lagt sig i sommaride, men på andra sidan jordklotet lever hockeyn året runt. Efter en intensiv fjärde match i Stanley Cup finalen i NHL, bjöd både Los Angeles Kings och New Jersey Devils på högklassig nordamerikansk hockey.  Tacklingar, räddningar, hårda skott, utbytning av vulgära ord, knuffningar, utvisningar, stolpskott, snabba kontringar, you name it. Till allas förvåning lyckades New Jersey överleva fjärde matchen mot Los Angeles och kommer att fortsätta spela om Stanley Cup bucklan. Matcherna är nu 3-1 i Los Angeles favör. Men som jag nämnde i mitt tidigare blogginlägg, allting är möjligt.

Årets slutspelskung.

Dustin Brown, Los Angeles lagkapten och fjärde i poängbörsen i årets slutspel, var högt tippad i att vinna Conn Smythe Trofén, given årligen i slutet av slutspelen till den bästa spelaren. Nu när Jonathan Quick också dragit sitt strå till stacken och har varit en betongvägg i Los Angeles mål, börjar man snabbt se varför det är Los Angeles som troligtvis kommer att skrinna iväg med bucklan.  De senaste Los Angeles förvärvningarna, Jeff Carter och Mike Richards, har också varit en stor faktor i Los Angeles ”underdog-story”. Det är dock självklart att om New Jersey skulle vinna Stanley Cup, så skulle Conn Smythe trofén tilldelas till någon av deras spelare, antingen slutspelets skyttekung Ilya Kovalchuk eller framtids hall-of-famer målvakten Martin Brodeur. Sällan ges trofén ut i en förlorande insats, och det har bara skett 5 gånger tidigare.

Framtidslöftet gör det igen.

Trots att Los Angeles har en handfull med lovande, unga spelare, som bland annat Drew Doughty, Slava Voynov, Dwight King och Jordan Nolan, så är det ändå en av New Jerseys unga talanger som presterat bäst. 22-åriga Adam Henrique, reserverad i tredje rundan i NHL ”Entry Draft 2008”, slog in 2-1 målet för New Jersey i gårdagens match när 4:31 återstod i den tredje perioden, vilket också stängde dörren för en comeback för Los Angeles. Det var Henriques tredje övertidsmål under slutspelen, och att det kommer från en rookie som deltar i sin första NHL säsong, är definitivt någonting att hänga i julgranen.

Vad lovar framtiden?

Med tanke på hur fjärde matchen gick, flyttar nu serien tillbaka till Newark där New Jersey får spela på hemmais, i hopp om att få förlänga finalserien och vinna framför deras fans. Dock kommer Stanley Cup bucklan att resa med dem, utifall Los Angeles vinner. Om Quick spelar som han spelat i de tre första matcherna, ser femte matchen bra ut för Los Angeles. New Jersey måste skapa trafik framför målet och skapa skymningar och styrningar för att kunna besegra Quicks akrobatiska målvaktsarbete. Men det intressanta infaller dock när man tittar på de första matcherna  i finalserien. Los Angeles vann de två första matcherna på bortais i New Jersey, men båda matcherna vann de på förlängning, det vill säga med bara ett måls marginal, så de matcherna kunde ha gått hur som helst. Tredje matchen var en solklar seger för Los Angeles, som vann med 4-0, där Quick än en gång briljerade. Fjärde matchen var nästan identisk med de två första, där det första målet gjordes först i tredje perioden. New Jersey vann fjärde matchen med 3-1. Vad kan vi förvänta oss av femte matchen? Blir det en tajt, defensiv match eller en offensiv-först affär? Vilketdera det än blir, är det garanterat att det blir högspänning och en annan, väldigt underhållande hockey affär.