teemu:s blogg

Jag gjorde det ifjol. Jag gör det igen. Dikten om 2012, varsågoda.

Och så är det slut, år 2012

Och så är det slut, år 2012 som var fullt av ord,
som stödpaket och kommunstruktur, ord som ingen förstod.

Många var de som under året föll ner,
Steffi Wallins karriär, Felix Baumgartner.

Haavisto floppade på grund av maken,
Prins William blev full och klädde sig naken.

Debatter på tv som inte spelade nån roll,
kommunalvalets röstprocent, den närmade sig noll.

Men flera har lyckats med värsta stordåd,
Higgsbosonen och Luxemburg i FN:s säkerhetsråd

Curiosity landade på Marsplanetens skal,
Saul Schubak skrev om svagare material.

Obama blev glad och sa Four more years,
Skyfall saknade inte Brosnans Pierce.

Twitter blev scenen för påtvingade skämt,
Påven joinade också, nu är han där jämt.

Kimis comebacksäsong var ett litet under,
Fifty Shades of Grey och jorden gick under.

Mycket har ändrats, men det mesta består,
USA:s vapenlag fanns också i år.

Men allt som står ovan sjunker i glömskans ocean,
för året som gick tillhörde en tjock korean.

Mina äventyr i naturen fortsätter. Idag när jag for hem från jobbet såg jag ett litet djur som jag trodde var en hermelin, men sen kom Matti Rönkä och sa att det var en vessla. True story.


Matti Rönkä och en vessla.

Jag såg just en gråsparv bli påkörd av en cityjeep. Den blev under bakdäcket, det tyckte jag var lite underligt. En fågel med nånslags självbevarelsedrift skulle aldrig försöka flyga mellan hjulen på en bil i rörelse. Jag tror att det var självmord eller så filmar dom in nån Sparv-Jackass.

På Konstens natt hade dom fixat en enorm dominoeffekt genom Helsingfors centrum. Jag var och tittade på avslutningen på Senatstorget.

Det var ganska lame, så jag underhöll mig med att skrika "PAINA PAINA!" och reagera jätteteatraliskt varje gång nån turist mokade så att kedjereaktionen bröts. Det fungerade inte.