Det är sent och jag sover inte. Den här sömnlösheten börjar bli kronisk snart och jag vill inte leva med det. 20mg Tenox i min kropp och en flaska vin hjälper inte. Jag behöv någor starkt som slår mig rakt in i väggen.
Problemet är mycket simpelt: Jag somnar inte. En insomningsmedicin skulle passa ypperligt om jag inte skulle ha missbrukat mina sista Somnor tabletter.
Hur dum är jag? Vodka med Somnor är ingen bra kombination och min arm har ett nytt spår efter ett rakblad. Och så är De här. De är nattens riddare med gröna dräkter som tar med sig mig till Västra. Väl framme rusar jag till toaletten och spyr upp koldrickan som de tvingade i mig. När jag vänder mig om står väktaren bakom mig. Efter det håller han ett öga på mig. Hans blick följer noga med allt jag gör efter att jag försöker snylta en cigarett av andra patienter.
Sen är det min tur att tala med läkaren. Om jag minns rätt är det en kvinna som talar något om mina ärr och något om Ekåsen, om jag vill åka dit för att "lugna ner" mig. NEJ! ALDRIG MER!
