Antonia Wulff bloggar om makt och härskartekniker 27.04.2012 19:51 Jag läste någonstans att människor med makt äter kex på ett fulare sätt än vad människor utan makt gör; när mäktiga människor äter kex smaskar de högljutt och låter smulor flyga åt alla de håll. Dessutom äter de fler kex än sina underordnade.

Det har forskats mycket i makt och hur makt påverkar människor och deras beteenden. Men makt handlar inte bara om chefspositioner, presidenter eller höga löner. Makt är något mycket vardagligare än så, något som finns i varje liten grupp, i både klassrum och kompisgäng, och det är egentligen också det som gör det så intressant. Egentligen handlar makt om inflytande och om att kunna göra sin röst hörd och därmed påverka folks åsikter. Den som har makt har ofta förtur till ”sanningen”, till att formulera problem eller definiera vem och vad som är bra eller dåligt.

Och det är här som det blir knepigt, för också människor med makt kan häva ur sig fula saker och bete sig osakligt – ibland kan det till och med vara en metod för att behålla makten. Den norska socialpsykologen Berit Ås har funderat över sådana metoder och kommit fram till att de alls inte bara är tillfälliga incidenter utan en del av maktstrukturen. Hon kallar dem härskartekniker. Härskartekniker är alltså fula knep som man kan ta till för att försäkra sig om makten, knep som syftar till att förminska alla dem som kanske kunde tänkas utmana ens position. Berit ville beskriva de metoder som män använde sig av för att förtrycka kvinnor, men de används nog av en mängd olika sorters människor i en mängd olika sorters maktpositioner. Ofta samverkar de ändå med samhällets maktstrukturer, äldre människor tenderar till exempel att ha mera makt än yngre och kan ibland göra det svårt för unga människor att ta plats.

Berit Ås hittade sju olika härskartekniker: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning, påförande av skuld och skam, objektifiering av någons kropp och våld eller hot om våld. Du utsätts alltså för en härskarteknik då du helt kallt ignoreras på mötet, då folk småpratar med varandra just när du försöker säga något viktigt, då ditt förslag skämtas bort, då du inte har blivit inbjuden till mötet med kollegerna eller då ditt utseende eller din vikt kommenteras istället för det förslag du presenterat. Bara för att ge ett par exempel. Gemensamt för dem är att det ofta är svårt att sätta fingret på varför du känner dig nedvärderad, motarbetad eller utanför, vilket gör det lätt att istället ge sig själv skulden.

Ibland känns det som om det var Berit Ås och jag mot världen. När den mäktiga gubben kommer fram och säger att jag nog kan göra en fantastiskt karriär men då måste jag börja med att gå ner i vikt eller när kollegan lämnar mötesrummet just när jag förklarar vad mitt förslag går ut på, och ändå vet jag att Berit och jag har flera goda typer i vårt lag, att vi är många som märker när folk beter sig dåligt. Och att vi är många som säger ifrån, som utmanar dessa mäktiga skitstövlar, som synliggör och namnger den härskarteknik de använder sig av och ställer dem mot väggen. Hårt mot hårt.

För grejen med makt är ju att den egentligen bara är en illusion. Man kan ha ett mäktigt jobb eller massvis av pengar på banken, men man är inte viktigare som människa för det. Men makt är också situationsbunden. Det finns sociala sammanhang där jag har mycket inflytande, och där måste jag fundera på hur jag beter mig, det samma gäller i familjen, där jag kan ha makt i förhållande till mina yngre syskon. Alla har vi ett ansvar för hur vi beter oss mot andra människor, det gäller både Berit och mig och alla andra, och då tror jag att det är bra att känna till härskarteknikerna, för att inte tala om främjarteknikerna! För också kunskap är makt.