MUSIKTERAPI | STUDIODISKUSSION - DEN FYSIOAKUSTISKA METODEN | KONST GER KRAFT -BILDKONSTNÄREN SERAFIMA BOROTINSKY | STUDIODISKUSSION - KONSTTERAPI | DANSTERAPI
Efter andra världskriget fanns det en stor grupp klienter inom psykiatrin som inte kunde uttrycka sig verbalt. Det de hade varit med om gick inte att uttrycka i ord. Psykiatrin utmanades av klienter som, då det gällde att sätta ord på sina krigsupplevelser, var stumma.
För att hjälpa de här mänskorna att uttrycka sig tog man in konstnärlig verksamhet. Således gav bildkonstnärer, dansare och musiker sina stumma klienter ett nytt språk. Inom psykiatrin utvecklade man en ny genre - de konstnärliga terapierna.
MUSIKTERAPI
Marita Karf och Sol-Britt Häggblom kommer från norra Österbotten och de är utbildade musikterapeuter. De jobbar mycket i lågstadieskolorna i Jakobstads- och Vöråtrakten. Deras metod kallas FMT-metoden (funktionsinriktad musikterapi)
Från kroppen till hjärnan
 Marita Karf |
M.K. ”Musik påverkar ju oss alla, ibland negativt och ibland positivt. Men det som jag vill poängtera är att musik inte är någon medicin eller något medel i sig, däremot kan musiken fungera som ett medel i en metod. Man kunde kanske säga att musiken i FMT- metoden är ett verktyg, med vilket vi skapar nya minnesspår i hjärnan genom att använda enkla musikkoder.”
S-B.H. ”Själva namnet funktionsinriktad musikterapi säger ju ganska bra vad det handlar om. Vi kommer med i bilden, när en
människa har nedsatta funktioner. Vi är en neuromuskulär metod, det vill säga vi jobbar från kroppen till hjärnan. Det som sker omedvetet integreras bättre i hjärnan och det sker en utveckling”
Minst ett år
 Sol-Britt Häggblom |
Marita och Sol-Britt sitter under terapin själva vid ett piano, medan adepten oftast sätter sig bakom trummorna. Terapeuten spelar en musikkod på pianot och adepten följer på trummorna.
M.K. ”Först när jag träffar en ny adept, så gör jag en analys under 2-3 gånger. Efter det inleds själva behandlingen, som jag gör c 20- 30 gånger per år. Behandlingen måste fortgå i minst ett år för att den skall ha någon effekt. I behandlingsskedet tittar jag sedan på bland annat: stabiliteten, sidorörelserna, korsrörelserna och perceptionen.”
S.B.H. ”Vi använder FMT- metoden på många olika områden. För det första när det gäller rehabilitering, för det andra inom omsorgen och för det tredje något vi kallar ”egenvald” behandling.”
Terapi i fängelset
Marita och Sol-Britt har nu ett nytt stort projekt på gång. De skall börja använda sin FMT- metod på internerna i fängelset i Vasa.
Redaktör: Jens Berg
STUDIODISKUSSION - den fysioakustiska metoden
Gäst i studion är psykologen och musikterapeuten Petri Lehikoinen. Han känner mer än väl till FMT metoden och också dess uppfinnare, rikssvensken Lasse Hielm och konstaterar att det fungerar mycket bra då det gäller vården av utvecklingsstörda eller personer med dysfasi och/eller olika inlärningsproblem.
 Petri Lehikoinen |
Den fysioakustiska metoden
Idén till den fysioakustiska metoden, som Petri Lehikoinen är pappa till, kom till då han jobbade som musikterapeut på Nickby sjukhus. Han gjorde där några neurofysiologiska experiment och märkte att djupa bastoner, basso-ljud inverkade positivt på psykiatriska patienter.
Ett par arbetsgrupper fick då i uppdrag att utveckla den stol, som Petri Lehikoinen sedan började jobba med. Stolen styrs via en dator, som matar in vibrationer i stolen i olika styrka och olika hastighet, beroende på patientens individuella behov. Vibrationen förflyttar sig genom stolen likt en våg, som kan stoppas några ögonblick på färdigt inprogrammerade ställen innan den fortsätter. Den tryckvåg, som förorsakas av vibrationen kan också fås att cirkulera i kroppen, så att terapin kan koncentreras till de områden, där symptomen finns. Patienten lyssnar samtidigt via hörlurar på lugnande- och hypnotisk- avslappningsmusik och förpassar sig snart till en mycket djup avslappningsnivå, som fysiologiskt påminner om sömn, men ändå inte är det. Under normal sömn aktiveras vissa områden i kroppen, men även de blir långsammare under terapisessionen. Hela hjärnfunktionen blir lugn och den effekt, som nås, är starkare än den som uppnås under vanlig sömn.
 Melita Tulikoura |
Vad kan man bota med metoden?
Mycket goda resultat har nåtts vid högt blodtryck. Det finns exempel där det diastoliska trycket, trots medicinering, inte har blivit lägre, utan har hållet sig kring 100 – 115. Men med hjälp av den fysioakustiska metoden har man kunnat sänka de här personernas tryck till 85-90.
Det intressanta är enligt Petri Lehikoinen att trycket efter den första vårdsessionen sjunker ordentligt, men tenderar att stiga igen vid det sjunde besöket. Efter 12 –15 besöket har trycket sjunkit igen och har efter det förblivit lågt.
Några vårdbesök till under det kommande året har t.o.m gjort medicineringen överflödigför framtiden.
Ursprungligen utvecklades metoden för att vårda utvecklingsstörda och hjärnskadade
personer, men sedan man insett att också personalen på sjukhusen använde stolen har man tagit den i bruk också för andra sjukdomar. I dag används den inom arbetsplatshälsovården och för förebyggande av stress. Migrän, olika muskelspänningar, smärtor i skuldror och nacke hör till symptom som kunnat avhjälpas med den fysioakustiska metoden.
Goda resultat har även uppnåtts inom geriatrin, vården av rörelsehämmade åldringar och meningen är nu att installera maskineriet direkt i sjukshussängen så att patienten inte ska behöva flyttas.
Inom idrotten finns också nu ett stort intresse för metoden och den har nyligen tagits i bruk av den engelska fotbollsligan. Skadorna har i en del fall minskat med upp till 70 %.
Kontraindikationer
Om en patient lider av mycket allvarliga akuta infektioner eller av blödningar, ska metoden inte användas. Men så snart läget är under kontroll är det tillåtet. Redan dagen efter hjärnblödningar eller hjärtoperationer har man börjat använda metoden.
Skepticism mot metoden
I början, då metoden var okänd, väckte den stor misstänksamhet och skepsis bland anhängare av traditionell medicin. I början av 90-talet då metoden började användas, måste hela verksamheten flyttas över till USA, där den accepterades och blev känd. Efter det har man också i Finland sett på metoden med blidare ögon.
Numera ersätts också musikterapisessionerna till en del av Folkpensionsanstalten, om terapin utförs av en godkänd terapeut. Musikstolen är också registrerad som sjukhusutrustning både inom EU och USA.
Musikens kraft
Inom vården av för tidigt födda barn har man med musik kunnat uppnå en snabbare viktökning än bland sådana barn, som inte har fått lyssna till musik. Barnen har fått lyssna till lugn klassisk musik eller till ljud från sin egen mamma.
Kor mjölkar bättre då de lyssnar på musik, travhästar presterar bättre. Växter trivs och vänder sina blad mot klassisk musik. Rockmusik däremot gör att bladen vänder sig ifrån musiken.
Petri Lehikoinen, som var gäst i Solarplexusstudion tisdagen den 4 december, avled oväntat knappa två veckor senare, den 13 december.
Hans livsverk med den fysioakustíska metoden övertas av hans partner, Ilkka Turunen.
Redaktör: Melita Tulikoura
KONST GER KRAFT - bildkonstnären Serafima Borotinsky
 Serafima Borotinsky |
Bildkonstnären Serafima Borotinski i Vasa lider av en kronisk sjukdom, som heter Systemisk Lupus Erythomathosus och som allmänt kallas Lupus eller kort och gott SLE.
Vad är SLE?
SLE är en autoimmun reumabesläktad sjukdom, som i första hand angriper immunförsvaret, så att kroppens försvarsceller vänder sig emot de egna cellerna.
SLE går ofta hand i hand med en del andra sjukdomar, som uppkommer vid sidan om. Det gör att det är svårt att ge någon enhetlig bild av sjukdomen eller att säga vad som botar, det är olika för varje SLE-patient.
De typiska symptomen för SLE är led- och hudbesvär och de utlöses av ultraviolett strålning eller solljus.
Grundmedicineringen är vanligen Cortison eller Prednison.
Serafimas sjukdomsbild
Diagnosen fick Serafima då hon var nio år, men genetiskt har sjukdomen funnits med sedan födseln.
Sjukdomen kan slå till mot vilket organ som helst, men hos Serafima är det närmast blodomloppet, som har drabbats.
Sjukdomar, som uppkommit vid sidan om
Som 15-åring fick Serafima blodpropp i benet. Sedan dess måste hon ta bloduttunnande medicin och regelbundet gå på kontroller.
Julen före den vår, då hon skulle skriva studenten fick hon oväntat hjärnhinneinflammation.
Men hon blev frisk och skrev studenten med gott resultat.
Då hon gick på konstlinjen vid Svenska Folkakademin i Borgå¨fick hon plötsligt konstiga knölar under huden. Det var vaskuliter, blodkärlsinflammationer.
Vaskuliterna började småningom utveckla sig till djupa sår.
Konsten som terapiform
För Serafima är konsten en kanal att leva ut de känslor, som finns kring detta att ha en kronisk sjukdom. Hon glömmer att hon är sjuk då hon sittande på golvet fördjupar sig i sina målningar. Men ibland är också sjukdomen med i motiven. T.ex. i den tavla, som är gjord av tomma pillerförpackningar.
Just nu
Just nu har Serafina mått bra en längre tid och säger själv: ”peppar, peppar”.
Redaktör: Ann Westerberg
STUDIODISKUSSION - konstterapi
 Ann-Marie Breitenstein |
Ann-Marie Breitenstein, som är både konstterapeut och gestaltterapeut säger att en person, som är sjuk till slut blir så fången i sin egen smärta att den är svår att uttrycka. Då kan konsten vara ett uttrycksmedel. Bilden är ett sätt.Frida Kahlo är kanske i dag den, som är, åtminstone internationellt, mest känd för sin konst, som är sprungen ut svår sjukdom och smärta.
Kan alla måla och rita?
Bilderna, målningarna kan vara våldsamma, säger Ann-Marie Breitenstein, men det är ett sätt handskas med det svåra.
”Jag brukar be mina patienter att måla båda fult och våldsamt”, säger AMB, ”och då de gör det så har de lyckats bra! Det är ju att ha ett förhållande till det hos sig själv, som man inte tycker om och som man vill undvika”.
Man behöver inte vara konstnär för att måla, säger AMB. Därför brukar hon be patienterna måla med vänster hand ( eller alternativt höger) för att kravet på att måla ”bra”, att prestera, ska försvinna. Samtidigt kan det ockkså vara en fördel att inte ”kunna” måla, då får man leka sig fram, obunden av form- eller färgkrav. Då blir det viktiga det som sker mellan bilden och den som målar. Ett slags kommunikation. ”är det jag, som tvingar bilden eller är det bilden, som leder mig.”
Bildterapi för cancerpatienter
Ann-Marie håller kurser för bl.a. cancerpatienter och brukar inleda sessionerna med fri rörelse, fysiska grundningsövningar, där man rör sig i rummet. Då kommer patienten mera i kontakt med kroppen och med sina sinnen. Då kommer man bort från kravet på att fatta och förstå. Det är nämligen inte alls viktigt, säger AMB. På det sättet kommer man in i ett tillstånd där ideerna flödar.
”Vi målar lager på lager och så småningom börjar bilderna att tala och nå vårt inre”.
Mycket rädslor och aggressioner kommer fram. Och sorg. I cancerpatienters liv finns det så mycket invasion, säger AMB. Man flyttas från plats till plats, man blir ett objekt.
Via konsten kan man känna att ens människovärde kommer tillbaka.
Korta kurser
Kurserna för cancerpatienter är bara fem lektioner långa och sedan byts grupperna.
Fem gånger är tillräckligt för att fatta tekniken och för att man ska kunna fortsätta på egen hand. Iden är ju att hitta ett verktyg att handskas med sin situation under tider av stor förändring, påpekar AMB.
Egna erfarenheter
Ann-Marie vet vad hon talar om. Hon har själv målat sig igenom svåra saker och i sina verk uttryckt både rädsla och ilska. I hennes målningar är det lätt för vilken lekman som helst att se den förändring som skedde, från ångest och panik till tro på livet och på sig själv.
För Ann-Marie gällde det att bli synlig, att komma ut och våga visa sig. Hon var som det osynliga barnet, säger hon.
Dansen som terapi
Psyket är en rörelse, säger AMB. Om man är frisk flödar fantasin fritt. Även om dansen är en fysisk rörelse, så är man absolut i kontakt med sina inre bilder även då.
Cancerpatienter kan ibland fastna i ett tillstånd och har svårt att uttrycka det – det kallas blockering – och då kan rörelsen med vänster och höger hand mot ett papper vara förlösande.
Man kan röra sig var man än är. Man kan röra sina armar och händer. Man kan dansa en bild om man inte vill måla.
Huvudsaken är att man glömmer sig själv och ger utrymme för fantasi och lek, säger Ann-Marie Breitenstein.
Redaktör: Melita Tulikoura
DANSTERAPI
 Birgitta Härkönen |
Gedigen utbildning
Birgitta Härkönen är dansterapeut bosatt i Sverige. Hon har en gedigen utbildning bakom sig. Börjandes från Balettakademin i Stockholm med vidare dansstudier i Chicago och New York. Hon har dessutom studerat vid Stockholms Universitet där hon läst sig till fil. kand. i samhällsvetenskap med psykologi som huvudämne. Sin dansterapiutbildning fick hon i Holland.
Rörelsens symbolspråk
Birgitta Härkönen upplever dansen vara rörelsens symbolspråk. Genom att röra på oss når vi våra basemotioner. Således kommer vi ner på ett djupare plan. Vi blir sårbara och kan inte gardera oss fullt så effektivt som med ord. Våra rörelser avslöjar oss.
"Så där förenklat sagt handlar väl dansterapi om att få tankar och känslor i balans. Man använder dans och rörelse för att integrera det fysiska, det emotionella, det kognitiva och det sociala hos en person.
Livsglädje, känslouttryck och att våga prova något nytt är centralt då man jobbar med dansterapi. Att våga leka med kroppen och möta sin rädsla är läkande.
I begynnelsen var rörelsen
Som spädbarn kan vi inte ännu uttrycka oss med ord. Vi kan inte heller kontrollera våra rörelser. Kontrollen kommer gradvis. Det första sättet vi uttrycker oss på är genom rörelse. Sedan utvecklar vi det emotionella stadiet, det kognitiva och verbala stadiet.
I dansterapin använder man sig av alla stadier. Själva rörelseflödet rör sig mellan dem alla. Rörelsen är visserligen det vi jobbar med inom dansterapin, men jag tycker också att det är viktigt att sätta ord på sina känslor och förnimmelser. Det kan t.ex. röra sig om vilka känslor man har då man är i kontakt med terapeuten eller någon i gruppen.
Då vi dansar berör vi det som är kopplat till vår biologi - det som s.a.s. är vår organism. Vi blir också medvetna om hur vår organsim har lärt sig att samspela med omgivningen. Både genom våra inlärda rörelsemönster och våra känslomässiga mönster. En improviserad dans på golvet kan tala om för dig vilka inlärda mönster du har tagit till dig. T.ex. var du låser din energi och hur du s.a.s. döljer dig bakom en mask.
Att jobba som dansterapeut är att jobba med det som är preverbalt. Och om rörelse är den första kommunikationsform som vi använder oss av, så är det klart att dansen är ett bra sätt att beröra det som man brukar kalla för det sanna självet.
Skillnad på dans och terapi
Den konstnärliga dansen kan också ha terapeutiska effekter, men det är ju ändå inte dess syfte. Syftet med den är att skapa en konstnärlig produkt. Men i terapin använder man den kreativa rörelseprocessen för att uppnå olika målsättningar som man lagt upp för sig. Man går medvetet in för att påverka våra inlärda beteendemönster.
Dansterapi lindrar ångest
Genom att studera forskningsresultat från U.S.A. kommer det fram att dansterapi lindrar ångest. Och det stämmer överens med mina erfarenheter.
För tillfället jobbar jag med cancerpatienter på onkologiska avdelningen på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. För dem öppnar dansterapin en dörr tillbaka ut i livet igen. Det är ju inte bara deras kropp som har insjuknat i cancer. Också deras psyke bär spår av sjukdomen. Och det har visat sig att dethär kreativa sättet att jobba med kroppen har varit gynnsamt för både kropp och själ."
Redaktör: Maria Pörtfors