Valstartens partiledardebatt

Nu är valkampen i gång

Yles finska valdebatt är slut. Den inledde en månad av kommunalvalskampanj, som nu är igång i Yle.

Nu går det knappast en dag utan kommunalval i radio, tv och på webben.

Det verkar nästan som om partiledarna är otränade i att debattera med varandra. Det är länge sedan senaste val och mycket har hänt sedan senast.

Partiledarna har inte mötts så mycket i offentligheten - och regeringens ministrar är kanske rentav lite trötta på varandra efter dagliga coronaförhandlingar.

Svenska Yles partiledardebatt hålls den 7 juni. Och valet är ju på söndag den 13 juni.

Den här kvällens rapportering tar slut här.

Enighet om invandring: Arbetskraft behövs

Jussi Saramo och Sari Essayah var helt eniga om behovet av utländsk arbetskraftinvandring i Finland.

Essayah vill dock inte understöda olaglig invandring, som hon anser regeringen understöder.

De som inte kan återsändas måste få något vettigt satt göra, i jobb, sa Saramo, men han vill nog ha bort de illegala delarna.

Harry Harkimo understöder arbetskraftsinvandring, men inget annat, vi kan inte rädda världen. Och arbetskraften måste få komma inom några veckor, annars flyttar de till något annat land. Vi har ren natur, låg coronagrad, vi har god reklam i världen, enligt Harkimo.

Jussi Halla-aho vill inte tala om invandring som ett samlande begrepp. Den som kan försörja sig och ge en kontribution till ekonomin är välkommen. Men tyvärr kommer det mycket fler. De kommer för att få en låg lön och slutar snabbt jobba och övergår till socialbidrag, säger Halla-aho.

Ville Skinnari talar också för en snabb invandring, men Finlands lagar, kollektivavtal och arbetsavtal måste följas.

Petteri Orpo tillbakavisar Halla-ahos uppgifter om hög arbetslöshet bland invandrare.

Anna-Maja Henriksson rättar också Sannfinländarnas ordförande. Utan invandrare skulle vi inte ha färska tomater och gurkor från Närpes. De får nog löner som alla andra, likaså i båtvarven i Österbotten. De har kommit tack vare en välkomnande attityd, säger A-M Henriksson.

100 000 euro för livskraft?

Partiledarna fick berätta hur de skulle använda 100 000 euro extra i sin kommun.

Företagsutveckling, svarar Sari Essayah, Lapinlahti.

Anna-Maja Henriksson skulle dra datakabel i Jakobstads skärgård.

Petteri Orpo skulle också satsa på arbetsplatser i Åbo.

Jussi Saramo vill ha bättre kollektivtrafik/språvagn och vägar i Vanda. Betalar sig tillbaka.

Annika Saarikko har flyttat från Åbo till Oripää. Där vill folk bo lite större. Men det behövs ett företags-/arbetsplatshotell

Ville Skinnari Lahtis skulle söka bisnes för miljoner i världen för att fördubbla pengarna.

Tre Helsingforsare

Jussi Halla-aho, Helsingfors: Pengar löser inte våra problem, i synnerhet inte bara 100 000 euro, kanske mathjälp åt de fattiga.

Maria Ohisalo påpekar att Helsingfors stad nog satsar på mathjälp, men vill själv satsa på vetenskap i näringslivet.

Harry Harkimo: idrott och komditionsfrämjande verksamhet.

Hållbar ekonomi?

Är det hållbart att finansiera kommunerna med lånepengar, är programledarnas fråga till Centern-SDP. Ja, men det är tillfälligt, och det måste göras, vi var enhälliga, säger Skinnari. Saarikko verkar hålla med och påpekar att hela riksdagen var med om beslutet, även om det inte var lätt. Kommunerna måste nu göra hållbara investeringar. Saarikko avslutar med förhoppningen om att hela Finland måste leva.

Orpo tar vid och talar om "vänsterregeringens" mål, allt verkar kunna finansieras med lån eller skatter. Det är människornas pengar, inte era pengar, säger Orpo.

Ohisalo hoppas på vindkraftsinvesteringar, de ger skattemedel till kommunerna, enligt artikel i Kauppalehti.

Essayah påpekar att kommunerna gick dåligt redan före pandemin, kostnaderna gick upp, skatteintäkterna ner. Vi måste sluta finansiera med lån, enligt KD-ordföranden.

Vänster-höger oenig om skatter-utgifter

Partierna är delade i åsikten om utgifter och intäkter. Föga oväntat talar vänsterpartierna för mer skatter, högerpartierna vill sänka utgifterna, liksom deras anhängare.

Jussi Saramo skyller på föregående högerregering som försämrade kommunernas ekonomi, många sköter enbart de lagstadgade utgifterna. Därför var det bra kommunerna fick en extra miljard, det var effektivt.

Hälsovården kan inte avskaffas. Men det är viktigt hålla skillnad på vilka skatter som kan höjas, säger Maria Ohisalo.

Harkimo frågar varför Helsingfors fick coronastöd när de gick med vinst. Bland annat för att sköta sysselsättningen, ropar Ohisalo.

Henrikson vill tala mer om varifrån intäkterna ska komma i kommunerna, om arbetsplatserna, näringslivet. Skapa möjligheter för företagen att utvecklas - det brukar fungera i SFP-styrda kommuner, säger Anna-Maja Henriksson.

Vårdreformen oklar för fler än Harkimo?

Har Finland för många kommuner, när de flesta inte klarar sin ekonomi? Jussi Halla-aho understöder landskap som lösning med överföring av statlig beslutsrätt. Vilka kommuner är överlopps och borde upphöra, frågar Saarikko. Det är populism, svarar Halla-aho.

Jussi Saramo övergår till kritik av datasystemen, största delen av läkartiden går åt till läkarens jobb vid skärmen i stället för med patienten.

Harry Harkimo fortsätter sin kritik av vårdreformen. Vi har redan sjukvårdsdistrikt - som Ohisalo inte anser fungerar.

Hur ska de små kommunerna få makt och representation i de nya landskapen - och därmed service i framtiden? Enligt Saarikko är avsikten just service i närområdet.

Ska vi verkligen sluta med reformerna frågar Saarikko av Orpo; varför skräms ni? Ni vet ju att alla kommuner inte nu kan ge den service som behövs.

Reformen ska förbättra något - det gör inte ni, ni bara bygger förvaltning, svarar Orpo. Hur kan Centern var nöjd med detta, det blev inga breda landskap och små kommuner får inte representation, därmed försvinner servicen? Detta uppfyller inte de behov vårdreformen skulle ge, säger Orpo.

Essayah balanserar mellan de två tidigare. Vårdreformen behövs, men finansieringen är ett problem, integrationen av social- och hälsovård fungerar inte på samma sätt i hela Finland.

Anna-MAja Henriksson vill tala om något annat än vårdreform i varje kommunalval. Och varför är allt fel nu, frågar hon av Orpo: Samlingspartiet satt ju med i den förra regeringen och jobbade med just detta.

Hur vill partiledarna korta vårdköerna?

Servicesedel är Petteri Orpos recept för bättre vård när den inte fungerar i kommunerna, miljarderna från regeringen räcker inte, de går fel, säger han. Men vårdreformen ska partiledarna återkomma till. Debatten går hastigt vidare till Jussi Saramo och Sari Essayah KD. Hon vill ha prevention och förebyggande vård i kommunerna samt mentalvårdstjänster.

Maria Ohisalo säger sig lyssna förbryllad på Samlingspartiet, ekonomin går alltid före människorna. Orpo kommenterar: Medborgarinitiativet om terapigaranti var vårt, men regeringen har misslyckats förverkliga det.

Annika Saarikko vill ha reform, men i väntan på det kan man göra saker. Tidvis har man redan lyckats förkorta köerna, med mer resurser, bättre organiserat arbete.

Jussi Halla-aho tror inte kommunerna håller vårdköer av ren elakhet, det beror på statligt stöd - allt är politik.

Harry Harkimo vill inte ha någon vårdreform, säger sig inte förstå vad det är. Harkimo vill ha mer resurser och pengar och privata företagare.

Kan SDP hålla löftet om vårdkö på maximalt sju dygn? Ja, det är en målsättning, svarar Skinnari. Innehållet avgör i reformerna. Det fungerar redan nu olika i kommunerna, det är också en jämlikhetsfråga. Fler vårdare behövs och är redan avtalade.

Saramo från Vänsterförbundet understöder sjudygnsgarantin. Handlar det om rika kommuner? Fungerar inte i rika Helsingfors.

Sari Essayah från Kristdemokraterna vill ha något kostnadseffektivt för att få bort köerna. Det finns inte i förslaget om vårdreform.

Maria Ohisalo luftar gammal ide om service i en enda lucka, det ger också nära kontakt patient-personal. Annika Saarikko vill efterskänka läkarnas studielån om de bosätter sig i glesbygden, som i Norge.

SFP-Sannfinnländarna i duell om hatprat

Anna-Maja Henriksson möter Jussi Halla-aho i en minidebatt. Hatprat kan rensas på många sätt, från partiledarna neråt. Alla måste få plats, men gruppledarna måste säga till när deras medlemmar uppför sig dåligt, säger Henriksson.

Halla-aho säger sig ha sett hur en del partier har fått allt svårare at acceptera andra åsikter eller ens existens. Man ska inte demonisera motståndare eller hans rätt att ha en åsikt. Det sprider sig till bredare folkgrupper.

Men det här är inget nytt, vi har bara fått mer kanaler för hatprat. Vuxna människor måste också bli mer hårdhudade, och stå ut med kritik, säger Halla-aho.

Vårt parti har ett etiskt program, svarar Halla-aho på Henrikssons fråga.

Första partiledardebatten igång

Den första valdebatten inför kommunalvalet har inletts. Det är en månad kvar till valet. Nio riksdagspartier är representerade. Programledarna efterlyser korta talturer där ingen talar i mun på varandra.

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo vill inte ännu andas ut av lättnad, men han är nöjd över Yles senaste opinionsmätning.

Sannfinländarnas Jussi Halla-aho får en dubblering i röster sedan senaste val enligt opinonsmätningen. Men kan det fälla regeringen som han har sagt? Alla röster är en röst i allmänpolitiskt hänseende, säger han.

Ville Skinnari ersätter Sanna Marin, får fråga om SDP fortfarande vill bli störst. Fältet fungerar, vi har en generationsväxling, vi har en månad på oss, målsättningen är att bli störst, säger han.

Annika Saarikkos Center har flest kandidater. Det är hon stolt över och drar några valsloganer om stekta ägg.

Maria Ohisalo från de gröna talar om fler kandidater än någonsin i de grönas historia . DEt ger också möjlighet till historistk bra resultat.

Jussi Saramo, Vänsterförbundet, talar om skola, utbildning. Närservicen är viktigare än EU och stödpaket.

Anna-Maja Henriksson talar om SFP:s kandidater i fler finska orter än någonsin. Närservice talar SFP också om, samt tvåspråkighet och fungerande service i kommunerna.

Sari Essayah hoppas på fler röster via förlängd förhandsröstning - och fler kristdemokratiska kandidater. Kommunerna får allt fler svåra beslut att fatta när pengar blir färre.

Harry Harkimo får frågan om varför folk kandiderar för Rörelse NU. Det finns alltfler, men en del är rädda för att ställa upp. Ett litet och pepprigt parti med nya metoder talar han om. Det finns entusiasm också.

Debatten går vidare till oförståelse och näthat i kampanjen och kommunalpolitiken. Det handlar om att sköta gemensamma angelägenhter och fatta beslut tillsammans, anser de flesta.

Internationellt fenomen: näthat

Hatpratet fanns redan på riksnivå, men har nu nått också också kommunal nivå.

Men i det här valet och valkampanjen betonas ett värdigt bemötande av kandidaterna. Både i valdebatter och i kontakter från väljarna. Annars finns det politiker och medborgare som inte vill engagera sig i politiken, vilket kanske också var avsikten med de kritiska hatkommentarerna.

Internet har blivit allt viktigare när nätet blir större. I synnerhet i det här valet, där coronapandemin förhindrar en "normal" valdebatt där väljare och kandidater möts. Men anonymiteten sägs också leda till mer hatprat.

Näthatet är inget finskt fenomen, utan speciellt synligt i USA. Språkbruket har blivit betydligt råare, experterna har jämfört till exempel Donald Trumps utbrott med skolmobbning.

Men det vill man inte ha i Finland. "Bra sagt" heter Yles kampanj på området.