Ungdomar i Karis lagar klimatsmarta biffar

Det är viktigt att ha rena händer innan man börjar jobba i köket.

Med tunna handskar slipper man också fisklukten på fingrarna.

Andre Aitio tycker om att äta fisk och han gillar också att laga mat.

Han är en av ett gäng niondeklassare som valt huslig ekonomi som tillvalsämne.

Eleverna får höra att över 80 procent av den fisk vi äter är importerad.

Vi borde äta mindre norsk lax och mera lokalt fångad fisk. Vi borde dessutom äta mera mört, braxen, id, gärs och nors.

Och sluta tala om skräpfisk. Marthorna pratar om smart(h)fisk.

Kevin Wiberg fiskar mycket och vägrar äta fiskpinnar som man köper från butikens frysdisk.

Helst hade han rensat gäddan själv, men nu kom den färdigt filead.

Gäddfilén skärs i mindre bitar innan den läggs i matberedaren.

Vad händer här? Kan det vara så att ju fler kockar, desto sämre soppa?

Som tur är stämmer inte det gamla ordspråket då det kommer till perfekt mixad gäddfärs.

Ian Holmberg, Arthur Flemming och Andre Aitio är nöjda.

Nu ska det saltas, peppras och läggas till ägg och lite potatismjöl.

På tal om ordspråk; vad menar Marthaförbundet med sitt nya motto: Bättre en fisk i grytan än tio i havet?

Marthorna säger också: Ät Östersjön rent!

Vad menar de?

Marthaförbundets Roosa Mikkola leder projektet Östersjön 2.0.

I Karis lär hon högstadieelever hur man kan laga god mat av inhemsk fisk samtidigt som man värnar om Östersjön.

Ett kilogram gädda innehåller sju gram fosfor.

Sju gram fosfor ger upphov till sju kilogram alger.

De gäddfiléer, drygt ett kilogram, som Kariseleverna gör fiskfärs av, räddar Östersjön från en stor hink med blågröna alger, alltså cyanobakterier.

Hängde ni med?

Biffarna steks gyllenbruna i smör.

Fiskens kött fordrar att man steker på medelvärme för att biffarna inte ska bli brända.

De här killarna kan sin sak.

Nu är biffarna färdiga.

Smaklig måltid och tack till de matglada niorna i Karis svenska högstadium!