Vad bestämdes på klimatmötet i Glasgow?

1. Utsläppsminskningarna ska granskas oftare

Farhågan: Inför mötet fanns en oro om att det inte kommer att ställas tillräckligt höga krav på utsläppsminskningarna de allra närmaste åren.

Många länder har ställt ambitiösa mål om klimatneutralitet till 2050 eller senare – men de är inte värda något alls om inte utsläppen börjar minska ordentligt redan de allra närmaste åren.

Ljusglimten: På den här punkten levererade mötet. Dels konstaterar avtalet att målet om en uppvärmning på högst 1,5 grader kan nås bara om utsläppen minskar med 45 procent fram till 2030.

Men framför allt säger avtalet att alla länder måste återkomma till och uppdatera sina klimatmål redan till slutet av 2022. Att ländernas mål är i enlighet med 1,5 graders målet granskas alltså redan nästa år, i stället för om fem år som Parisavtalet hittills sagt.

2. F-ordet är med, om än urvattnat

Farhågan: Det var flera som var rädda att också Glasgowmötet skulle misslyckas med att ta den verkliga tjuren vid hornen och inte nämna de fossila bränslena.

Trots att oljans, kolens och naturgasens stora roll i utsläppsökningarna har varit välkänd länge har de stora kol- och oljeländerna lyckats lobba för att det uttrycket lämnas bort helt och hållet, under alla 25 år av klimatmöten hittills.

Ljusglimten: När det första utkastet till Glasgowavtalet publicerades på onsdag blev det genast stor uppståndelse kring att ordförandelandet Storbritannien lagt in begrepp om F-ordet fossila bränslen i avtalstexten.

Formuleringarna urvattnades en del till den slutliga versionen, och Indien fick dessutom igenom ännu en försvagande ändring alldeles i slutet.

Men Glasgowavtalet innehåller fortfarande två viktiga principfrågor. Det uppmanar alla länder att bli snabbare på att minska på sin användning av kol, åtminstone sådan kol som inte renas med teknik för att suga upp och lagra koldioxid.

Och avtalet uppmanar också alla länder att fortare sluta stöda fossila bränslen med subventioner – även om formuleringen till slut blev det högst tolkningsbara "ineffektiva subventioner".

3. Det ställs större krav på klimatbistånd från rika till fattiga

Farhågan: Det är redan flera år sedan de rika i väst lovade stöda de fattigare länderna med en klimatfond på 100 miljarder dollar per år. Inför mötet blev det klart att det målet inte ser ut att nås förrän om några år.

Det har också funnits en stor oro för att väst är mer intresserat av att stöda u-länderna att minska sina utsläpp, och mindre intresserade av att hjälpa dem med anpassningsåtgärder.

Just avsaknaden av formuleringar om stöd för loss and damage, förlust och skador som drabbade länder redan nu upplever på grund av klimatförändringen, är något som avtalet kritiseras starkt för.

Ljusglimten: Redan när det första utkastet kom konstaterade bland annat Fingo att det innehöll många lovande punkter om att stärka klimatbiståndet till de fattigare länderna.

Under lördagen blev det klart att det tredje utkastet höjer ambitionen för stöd till just anpassningsåtgärder: klimatbiståndet till anpassning ska fördubblas fram till 2025.

Avtalet hade enligt kritikerna behövt mer konkreti om bistånd, bland annat på lång sikt, men slår också fast att klimatmötet ska återkomma till finansieringsfrågan redan på mötet nästa år samt 2024 och 2026.

4. Fossilbovarna USA, Kina och Indien ställde upp nya mål

Farhågan: Det är många av FN:s klimatmöten som fått se andra länders ambitiösa klimatmål skjutas i sank för att de riktigt stora olje- och kolindustrierna helt enkelt sätter sig på tvären och inte godkänner kraven.

Ljusglimten: Redan inför de verkliga förhandlingarna om klimatavtalet meddelade världens tre största utsläppare att de kommer att jobba för skärpta klimatmål.

Indien, som är världens tredje största utsläppare och hittills inte haft några mål om klimatneutralitet alls, meddelade överraskande redan i början av mötet att det målet nu ställs till 2070.

USA och Kina i sin tur – de två värsta i klassen – gick den här veckan ut med att de kommer att börja samarbeta i klimatfrågor och planerar ställa upp nya mål för 2035.

5. Demonstranterna kommer att fortsätta kräva systemomställning

Iakttagelse: Slutdiskussionen om avtalet i Glasgow räckte många timmar under lördagen och mötet drog till slut ut i över ett dygn mer än tänkt.

Många av länderna underströk att det är mycket i avtalet de inte är nöjda med, men att de är villiga att godkänna helheten för att komma vidare för den här gången. De demonstranter som i två veckor rört sig utanför mötesområden är ändå högljutt missnöjda.

Konstaterande: Både gräsrotsrörelser för miljön och människorättsorganisationer som representerar ursprungsfolk från världen över har protesterat, och deras budskap har mycket gemensamt med varandra: Klimatmötets förhandlingar tar inte tag i den systemomställning som behövs för att utsläppen ska minska.

Så länge dagens konsumtionsnivå uppehålls fortsätter väst att utarma och utnyttja u-länder på både människors, miljöns och klimatets bekostnad, menar demonstranterna. Protesterna kommer att fortsätta.

Text: Marianne Sundholm

Bilder: Mårten Lampén