Så här ska regeringen kompensera för höjda energipriser – högre avdrag för arbetsresor

Presskonferensen är avslutad.

Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade flera olika åtgärder. Här är en översikt:

• Maximibeloppet av resekostnadsavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen höjs från 7 000 euro till 8 400 euro. Dessutom höjs det kilometerbaserade resekostnadsavdraget vid användning av egen bil till 0,30 euro per kilometer (tidigare 0,25). Ändringen ska börja gälla på sommaren och gäller endast i år. Skatteintäkterna förväntas minska med 140 miljoner euro.
• Fastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket slopas som temporär åtgärd för 2022, förutsatt att EU godkänner åtgärden.
• Regeringen bereder lånegarantier för energirenoveringar.
• Regeringen börjar bereda en reform som gäller yrkesdiesel. Detaljerna är oklara, men enligt preliminära uppgifter kan det kosta staten kring 300 miljoner euro.
• Regerinen bereder också ett ritkat stödsystem för hushåll, beroende av inkomst och boendeort. Plötsliga prishöjningar kan beaktas i stödet.
• Regeringen rekommenderar att stigande energipriser beaktas i utkomststödet.
• Regeringen bereder nya bestämmelser om elavtal för att konsumenterna ska vara bättre medvetna om riskerna med exempelvis börsel.

Här kan du se presskonferensen:

En fråga om inverkan i olika inkomstklasser och om regeringen diskuterade åtgärder som kan påverka låginkomsttagare.

Saarikko säger att för att få till stånd snabba förändringar behövdes förståeliga och enkla åtgärder. En stor förändring av systemet skulle ha krävt mycket längre tid.

Saarikko säger sig också ha lyssnat på oppositionens förslag, men det finns ändå en helhet som måste beaktas och som binder regeringens åtgärder.

Hur påverkar det här klimatåtgärderna?

Det här påverkar inte klimatåtgärderna i större grad, säger Saarikko.

Saarikko vill också återvända till en fråga om regeringen alltid kommer att reagera om priserna höjs eller sjunker.

Enligt Saarikko stärktes statens roll i samhället under coronakrisen, bland annat för att stödja företag. Det ledde också till ökad skuldsättning.

Nu är det ändå en viktig fråga att se hur stor roll staten ska ha i framtiden. Enligt Saarikko är statens roll att vara snabb att reagera på förändringar, men det är också nödvändigt att inse att priserna bygger på den globala marknaden, enligt Saarikko som är kritisk till att staten ska blanda sig för mycket i det.

Hur kommer åtgärderna att påverka i olika inkomstklasser? Och vad är helhetspriset för åtgärderna?

Helhetspriserna är enligt Saarikko så att avdragen för arbetsrsor höjs från 25 cent perkilometer till 30 cent per kilometer. och totalt handlar det om kostnader på 140 miljoner euro.

Jordbrukets stöd handlar om kostnader på 10 miljoner euro.

Det finns ännu inte en kostnadsberäkning för lånegaranterina för klimatrenoveringar.

Stöd för diesel för professionellt bruk kunde kosta 300 miljoner euro, men det finns fortfarande många öppna frågor kring ärendet som är under beredning.

Om inkomstklasserna:

Avdragen gäller personer som arbetar och skattelättnaderna kommer att gynna personer i högre inkomstklasser i högre grad än låginkomsttagare.

Vilka summor gäller för stöd för diesel för professionellt bruk?

Det finns EU-direktiv som innebär ett golv för priserna, men fårgan är fortfarande under beredning.

Hur länge kommer stöden att vara aktuella? Är det permanenta förändringar?

Avdrag för arbetsresor gäller i år och är tillfällig.

Jordbruksstöden gäller också på viss tid för i år.

Lånegarantierna lär vara frågan om viss tid, men på längre sikt än ett år.

Beredningen av diesel för professionellt bruk pågår och handlar om permanenta förslag.

Bestämmelserna om tydligare elavtal ska också gälla på lång sikt.

Kilometerersättningen, berör den endast resor med egen bil och inte med tjänstebil? Och hur klarade ni av förhandlingarna då ni själva och Li Andersson (VF) var smittade av corona, medan Marin var på EU-möte?

Enligt Saarikko berör ändringarna sådant som syns i personbeskattningen, som ses som en helhet under året.

I första hand skulle ändringarna gälla personliga bilar.

Förhandlingarna har gjorts på distans.

Sannfinländarna har krävt minskning av elskatten och bränsleskatten, varför gjordes de inte?

Enligt Saarikko kommer regeringen att svara på Sannfinländarnas frågor nästa vecka i riksdagen.

Hon säger också att regeringen redan har gjort åtgärder för att begränsa överföringspriserna och också andr åtgärder för att begränsa elpriser.

Bränslepriserna beror ändå på globala fenomen och Saarikko säger att det är väldigt riskfyllt att göra ändringar och oklart om det alls syns direkt i priserna.

I bakgrunden ligger givetvis också statsbudgeten, säger Saarikko. Stora sänkningar skulle betyda stora hål i budgeten och därför ville regeringen fokusera på punktåtgärder.

Lauri Kajanoja får ordet och presenterar bakgrunden tlil besluten. Enligt honom finns många olika orsaker tlil de högre priserna.

Han nämner exempelvis oljepriserna, coronakrisen ledde först till sänkta priser vilket fick producenterna att minska kapaciteten på grund av osäkerheten. Nu då efterfrågan ökar igen så har det varit problem med att få upp produktionen igen.

– Det är den största orsaken bakom de högre bensinpriserna, säger Kajanoja.

Om vi nu blickar framåt, så finns det delvis långsiktiga faktorer, men prognoserna visar att oljepriserna och också bränslepriserna kan sjunka, säger Kajanoja. Detsamma gäller också elen. Han poängterar ändå att det råder osäkerhet kring prognoserna.

Enligt Saarikko handlar det om en omfattande helhet, med många ministerier som berörs.

Saarikko säger också att klimatåtgärder aldrig görs i ett vakuum, utan att de inverkar på många plan.

Enligt Saarikko är en positiv sak till exempel att Finland inte är så beroende av naturgas som andra europeiska länder.

Också De gröna har sagt att det inte är rätt tidpunkt för höjda bensinskatter, säger Saarikko som också säger sig vara nöjd över det.

– Jag anser inte att det är ändamålsenligt att kostnaderna för klimatåtgärder förs över på medborgarna.