President Niinistö ser inte Finland som hotat men tror Rysslands agerande kan få allvarliga följder: "Blir kallare än kalla kriget"

Presidentens presskonferens innehöll klara besked om att Finland inte är hotat, den militära aktiviteten i Östersjön är liten. Vi är medlemmar i EU och kan inte jämföras med Ukraina.

De bilaterala kontakterna med Ryssland fortsätter som förr eftersom det är i våra intressen att veta hur Ryssland tänker. President Putin nämnde inte ens Finland i sitt tal på måndag kväll, noterade president Niinistö.

Senare idag kommer besked om sanktioner, i etapper, enligt Niinistö. EU:s relationer blir kyligare och Ryssland har mött kritik också från oväntat håll i FN:s säkerhetsråd, enligt Niinistö.

Niinistö var kortfattad i svaren på frågor om Nato-medlemskap och framtida satsningar på rysk kärnkraft.

President Niinistö berättade om flera möten med partiledarna och regeringen. Riksdagen har ändrat sitt program för dagen. Sannfinländarnas interpellation om bensinpriserna ska behandlas, men plenum inleds kl 14 med en kort debatt om det försvars- och säkerhetspolitiska läget.

Här kan du se Yles sändning från Niinistös presskonferens:

Vilken inverkan har detta på Finland, om inte militära hot?

– Jag tror inte på några Finlands-specifika följder. Men EU:s relationer med Ryssland blir skarpare i synnerhet om det blir militära aktioner.

– Det blir nog kyligare än under kalla krigets år, säkert för en lång tid, säger president Niinistö.

FN:s säkerhetsråd möttes igår, och där kom kritik mot Ryssland t.o.m. från oväntat håll. Det har förhoppningsvis inverkan på Ryssland.

Kan detta ha en enande, stärkande effekt på EU?

– Jo, något sådant har faktiskt hänt, och det är mänskligt. Om man känner sig hotad och hittar andra som känner något liknande, då hittar man varandra. Man kan nog klart se det i unionen nu, säger president Niinistö.

Enligt presidenten är läget lugnt i Finland som inte är hotat. Men har man fel på södra sidan av Finska viken, där det finns oro?

– Deras läge och historia är förstås annorlunda, säger Niinistö, som säger sig förstå oron. Finland är dock i en annan situation också med tanke på ett starkt försvar i förhållande till folkmängden.

Var det en diktator som talade igår (det vill säga Putin i sitt tv-tal på måndagskvällen)?

– Där fanns många liknande element som president Putin har haft också tidigare. Många storryska hänvisningar fanns, svarar Niinistö kortfattat.

Ännu en fråga om EU-sanktionerna: hur svårt har det varit att få till stånd sanktioner inom EU, var finns oenigheten?

Det vill presidenten inte besvara. – Det är klokt att hålla det i bakgrunden.

Niinistö tror sanktionerna kommer i etapper, beroende på vad som händer. Det första steget tas nu.

Ännu en fråga på svenska: Har ögonblicket att lämna in en Nato-medlemsansökning kommit närmare?

– Jag kan faktiskt inte tänka på det, om det är närmare eller inte. Men diskussionen är ju mycket livlig, och det är bra det, svarar presidenten.

Kommer presidenten nu att sätta fart på Natodiskussionen?

– Den är ju redan i gång, säger president Niinistö, och det är bra. Det behövs inte fart från presidenten, partiledarna är redan igång.

President Niinistö får en fråga om Ukrainas realistiska möjligheter att påverka läget. Är Europa säkerhetsläge nu förändrat?

– Situationen har egentligen inte förändrats, den ryska närvaron har pågått i flera år. Nu försöker de legitimera sin närvaro där.

President Niinistö har regelbundna kontakter till president Putin – kan de fortsätta som tidigare?

– Det är ganska viktigt med en diskussionskontakt, det är i våra intressen att veta hur Ryssland tänker. Tonen kan nu bli lite annorlunda, säger president Niinistö. Han har inte haft kontakt de senaste dagarna.

Magnus Hertzberg, Svenska Yle, frågar vidare om rysk strategi med marionettregeringar i olika områden, för att bromsa Natos inflytande?

– Genom Minskavtalet, enligt rysk tolkning, försökte man få ännu mer. Autonomin i Donbass innebar också att där skulle ha funnits vetorätt till hela landets utrikespolitik, särskilt gällande medlemskap (i Nato).

Genom att erkänna Luhansk och Donetsk som "republiker" ges inte detsamma för Ryssland, säger Niinistö.