Hoppa till huvudinnehåll

Markant överdödlighet i år – men platsen för den sista vilan grävs alltid med omsorg

En djupgrav har ett djup på 2,10 meter, en låggrav ett djup på 1,60 meter.

I djupgraven ryms två kistor ovanpå varandra.

Det berättar Annette Ratilainen, arbetsledare på Vasa kyrkliga samfällighets begravningsväsende.

Ratilainen säger att hon inte märkt av överdödligheten i landet så mycket, att det alltid varit så att fler dör periodvis.

Och oavsett hur många som dör ska de som gräver platsen för vår sista vila ändå göra det lika omsorgsfullt som alltid.

Ratilainen berättar att det på gravgrävarnas schema idag står gravtäckning och gravgrävning.

Det är Santeri Hiivanainen och Mikko Raitaluoto som är personerna för uppdragen.

De börjar med gravtäckningen och tar försiktigt bort de träblock som de haft som skydd kring en nygrävd grav för att gräsmattan inte ska bli förstörd.

På sommaren är det inga problem att gräva gravar, men på vintern då det är snö och is och tjäle så måste vi först värma upp marken för att kunna gräva

Mikko Raitaluoto, "specialyrkesman"

Efteråt täcker Raitaluoto och Hiivanainen omsorgsfullt över graven och lägger tillbaka blommorna.

Efter det ska de gräva en grav som ska ligga sida vid sida vid en annan grav där en anhörig som dött för snart tjugo år sedan vilar, en så kallad grund grav.

Den breda graven är en kantstensgrav och Raitaluoto berättar att det krävs en hel del planering för att gräva upp en sådan grav så att man inte skadar gravstenen och stenfoten.

Graven ligger dessutom nära ett stort träd, och det är sannolikt att rötterna sträcker sig in i graven och måste sågas av

Mikko Raitaluoto, "specialyrkesman"

Då Raitaluoto och Hiivanainen grävt klart visar det sig dessutom att grundvattnet stigit av regnandet och bildat en sörja på gravens botten.

Vi brukar sätta granris på botten för att det ska se finare ut och så att kistan inte sänks ner i en sörja

Mikko Raitaluoto, "specialyrkesman"

Raitaluoto och hans kollegor runt om i landet har sannolikt haft en hel del att göra det senaste halvåret.

För enligt Statistikcentralen dog mellan januari och maj 26 560 personer, vilket är 3249 fler än motsvarande period förra året.

Det framkommer i de förhandsuppgifter om befolkningen som Statistikcentralen nyligen publicerade.

Antalet döda är alltså drygt tio procent fler än föregående år.

Ungefär en tredjedel av överdödligheten förklaras av förändringen i åldersstrukturen och två tredjedelar av andra orsaker

Mika Gissler, forskningsprofessor vid THL

Det säger Mika Gissler som är forskningsprofessor vid THL.

Med "andra orsaker" avses här främst coronaviruset.

Misstankarna går till coronaviruset, med tanke på att omikron-varianten härjade i början av året, säger Gissler och tillägger att första årshalvans dödsfall är överraskande många

Mika Gissler, forskningsprofessor vid THL

Facit över vilka de faktiska dödsorsakerna är för i år kommer vi att få först i december 2023, säger han.

Gissler påminner om att totala antalet dödsfall för år 2022 dock inte nödvändigtvis ökar, ifall dödsantalet sjunker under slutet av året.

Folkmängden ökade trots det med drygt 5700 personer under januari och juli, främst tack vare inflyttningar från utlandet.

För Raitaluoto med kollegor blir det ändå inte så många gravgrävningar, eftersom över sjuttio procent av de avlidna i Vasa kremeras.

Så det blir mest urnegrävningar.

Förra året kremerades sextio procent av de döda Finland.

Men hur känns det att ha som jobb att gräva gravar?

Enligt Raitaluoto känns det inte så mycket. Man gör bara sitt jobb.

Samma sak säger arbetsledare Ratilainen, som säger att hon ser det som att man gör de anhöriga en tjänst och hjälper dem.

Men ibland händer det att även en person med åratal av erfarenhet stannar upp.

Då man ser små kistor kan det kännas tungt, säger Raitilainen.

Text, video och foto: Anki Westergård, svart foto och retuschering: Rolf Granqvist, videoklipp: Max Kivivuori, foto av Mika Gissler av Yle/Taisto Lapila.

Gjord av

Anki Westergård

Publicerad 8.9.2022 6:00