De barn som befinner sig i al-Hol lägret med sin mamma är en svår fråga, men de föräldralösa är det lättare att hämta hem, visar erfarenheter från Norden. Föräldralösa barn från al-Hol har förts hem till både Sverige, Norge och Danmark.
Det var i maj de sju syskonen Skråmo landade i Sverige, undernärda och traumatiserade, hemhämtade av sin morfar. Barnen var föräldralösa.
Nu jobbar Sverige på att få hem de andra barnen som är moderslösa. Det rör sig om färre än fem barn, berättade utrikesminister Ann Linde när hon träffade riksdagsjournalister i Stockholm förra veckan .
– Jag tror att det ska lyckas. Det är stora svårigheter men vi försöker verkligen, sade Ann Linde till Sveriges radio.
– Vi har lyckats få hem sju barn och jag hoppas att vi ska få hem de här också inom en inte alltför lång tid, säger Ann Linde.
Fjorton barn har förts tillbaka till Norden
Sverige är inte det enda nordiska land som lyckats få hem barn från al-Hol.
För Norges del är det fem föräldralösa barn som evakuerats. Det bekräftades för NRK av kurdiska självstyrelsemyndigheter i juni. Barnen var mellan ett och sju år gamla.
För en knapp månad sedan kom en elva månader gammal föräldralös baby hem till Danmark. Kurdiska myndigheter överlämnade barnet åt en delegation med representanter för utrikesministeriet, skriver Danmarks radio.
Abdulkarim Omar, ansvarig för utrikesfrågor i det kurdkontrollerade området i norra Syrien, twittrade om överlämnandet.
I juni i år evakuerades också en 13-årig svårt skadad dansk pojke från Syrien. Den här pojken var inte föräldralös, utan har sin mamma och sina syskon kvar i Syrien. Mamman gick med på att skiljas från sitt barn för att han skulle få den vård han behövde.
Dessutom har två fransk-danska barn hämtats ut från Syrien när Frankrike tog hem tolv barn i juni.
Klart fler svenska barn i Syrien än finska, norska eller danska
Antalet norska och danska medborgare i al-Hol är ungefär samma som antalet finska: 35 norska barn och omkring 30 danska befinner sig där. Antalet svenska är klart högre, 70 stycken svenska barn befinner sig i lägret.
När Svenska Yle kontaktar utrikesministerierna för att be om de nordiska ländernas ståndpunkter i ärendet betonar de att varje fall måste bedömas individuellt.
Länderna samarbetar både med de kurdiska myndigheterna i området och med andra länder som har medborgare i lägren.
Sverige har avrått resa till området sedan 2011
Presstjänsten hos svenska utrikesdepartementet skriver att regeringen "prioriterar fortsatt arbetet med att försöka hjälpa barn i nordöstra Syrien med koppling till Sverige", och att målet är att barnen ska kunna föras till Sverige om och när det är möjligt.
UD skriver ändå att det är föräldrarna som bär ansvaret för barnens situation och att barnen inte kan tvångsomhändertas.
Alla fall ska hanteras i enlighet med folkrätten och svenska lagar: "Det finns ingen enkel lösning. Frågan rymmer bland annat aspekter som handlar om vårdnad, familjeseparation, identifiering och medborgarskap.
Sveriges utrikesdepartement utfärdade redan 2011 den starkaste formen av avrådan avseende resor till landet.
Norge: De mest utsatta prioriteras
Den norska regeringen bestämde i våras att norska barn kan hämtas hem från lägren, men den linjedragningen gäller inte mammorna.
Till Svenska Yle ger statssekreterare Audun Halvorsen på norska utrikesdepartementet en skriftlig kommentar om att konsulära ärenden som rör barn har en hög prioritet, och ännu mer så gällande särskilt utsatta grupper.
Därför evakuerade Norge fem föräldralösa barn från al-Hol i juni.
– För att barn som inte är föräldralösa ska kunna hjälpas måste deras föräldrar ge samtycke till det.
Utrikesministeriet i Norge har avrått från resor till Syrien sedan 2013.
Statssekreteraren poängterar att norska medborgare har all rätt att återvända till Norge, men att norska myndigheter inte har någon skyldighet att hämta hem norska medborgare från utlandet.
Danmark: "Deras föräldrar har vänt Danmark ryggen"
Danmarks förra regering bestämde i våras att det är möjligt att hämta hem barn och i någon mån föräldrar så länge landets säkerhet inte äventyras.
Efter det har ändå utrikesministeriet sänt ett brev till danska släktingar till barn som finns i lägren, och gjort klart att släktingarna inte kan förvänta sig hjälp med att få hem barnen.
Statsminister Mette Frederiksen sade under en frågetimme i slutet av november att barnen inte tas till Danmark utan är på föräldrarnas ansvar.
– Deras föräldrar har vänt Danmark ryggen och stridit för Islamska staten, därmed har de gjort ett val å deras barns vägnar, sade statsministern enligt danska Ritzau.
Danska utrikesministeriet kommenterar inte enskilda fall utan hänvisar Svenska Yle till det myndighetssamarbete som upprättats mellan justitieministeriet, utrikesministeriet och integrationsministeriet för ärendet.
Varje fall bedöms individuellt, utifrån "säkerhetsmässiga överväganden, humanitär hänsyn och Danmarsk rättsliga förpliktelser".