Den förlorade ön
Himlen är svart av skarvar. Fåglarna har återvänt till Vasa för att häcka.
På lilla Juckasgrynnan lever en stor skarvkoloni. Här har ett tusental häckande skarvpar byggt bo.
Juckasgrynnan ligger ungefär en kilometer från stadens strandlinje. För drygt tio år sedan var ön både lummig och grön.
Men så kom skarvarna.
Först häckade skarvarna i träden. När det blev svårt för dem att få trädgrenarna att räcka till var de tvungna att slå sig ner på marken också. Till slut var hela ön täckt av deras avföring.
Jouni Kannonlahti
Skarvarna har också försökt slå sig ner på den närliggande ön Metgrund.
Än så länge har man lyckats sätta stopp för det, med hjälp av kontrollbesök och fågelskrämmor.
De behövs även nu.
När jag för ett par veckor sedan spanade in ön från stranden, så såg jag förvånansvärt mycket fåglar. Därför tog vi ut dockorna hit så får dom tillbringa våren här.
Jouni Kannonlahti
Fågelskådaren Jouni Kannonlahti och Esko Muurimäki från Vasa stads grönområdesenhet tar med sig en ny fågelskrämma ut till Metgrund.
Ön bevakas sedan tidigare av två manliga fågelskrämmor. Nu får de kvinnlig förstärkning.
Om skarvarna skulle bosätta sig på Metgrund, som är större än Juckasgrynnan, skulle mängden fåglar i området kanske mångdubblas.
Risken finns, eftersom skarvkolonins liv på Juckasgrynnan har sina utmaningar.
De gamla bona har med stormvindar förts bort från Juckasgrynnan, så fåglarna saknar bomaterial. Någonstans måste de samla kvistar.
Jouni Kannonlahti
Fågelskrämmorna måste placeras ut före häckningsperioden börjar.
De tas bort ifall man kan konstatera att fåglarna inte längre är intresserade av ön.
De här är gjorda av återvunnet material från lekparker. Och när dockorna svajar så ser det ut som om de skulle vara levande.
Esko Muurimäki
Om fåglarna lyckas överta Metgrund skulle vattenkvaliteten vid Vasas badstränder försämras. Dessutom kan det börja lukta illa på stränderna.
Det vore helt enkelt bättre om skarvarna skulle hålla sig längre borta från bebyggelse.
Metgrund är så stort att det ryms tusentals skarvpar här. Om någon grupp bestämmer sig för att häcka på ön, så följer resten efter.
Jouni Kannonlahti
Skarven är fridlyst.
I början av 1900-talet försvann den ur Östersjöns fågelfauna på grund av förföljelse. Fågeln återvände till Finland först 1996.
Undantagstillstånd för att bland annat olja äggen beviljas om det kan påvisas att fågeln orsakar skada för miljön.
Nu vaktar de tre fågelskrämmorna Metgrunds stränder.
Tiden får visa om de räcker till för att hålla skarvarna borta från ön eller om det krävs hårdare åtgärder.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Pohjanmaas Menetetty saari skriven av Merja Siirilä Fotograf. Fotograf är Jarkko Heikkinen.
Artikeln är översatt av Juho Teir, Yle Österbotten.
Gjord av
Publicerad 9.5.2020 15:00