“Riktningen är rätt, men takten är alldeles för långsam”

Isarna i Grönland och Antarktis smälter allt snabbare och förödande skogsbränder härjar runtom i världen. 2020 kan bli det varmaste året genom tiderna.

Idag är det fem år sedan det globala klimatavtalet slöts i Paris - men är det bara snack, eller har det varit till nytta för klimatet?

De smältande isarna på Grönland och Antarktis har blivit en symbol för klimatuppvärmningen. FN:s klimatpanel räknar med att havsnivåerna stiger med omkring en meter fram till år 2100.

Samtidigt har klimatuppvärmningen lett till förödande skogsbränder. På den amerikanska västkusten tvingades i år tusentals invånare fly undan bränderna.

Klimatforskarna anser att varmare och torrare förhållanden skapar torrare bränsle som brinner lättare.

Parisavtalets mål är att hålla den globala uppvärmingen under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Länderna som har förbundit sig till Parisavtalet ska öka sina ambitioner efter hand.

Många kritiker anser att politiker och företag har slösat bort tiden och inte lyckats göra klimatarbetet tillräckligt konkret och effektivt. Mycket har ändå förändrats sedan Parisavtalet skrevs.

Företagen har blivit medvetna om att det lönar att satsa på klimatvänliga lösningar - både företagen och klimatet vinner på det.

En rad storföretag (siirryt toiseen palveluun) som Nestlé, Facebook, Metso Outotec och Assa Abloy har förbundit sig till att minska sina utsläpp och bli klimatneutrala.

Finansvärlden har fått upp ögonen för att det lönar sig att investera i cleantech och hållbara lösningar.

Europeiska investeringsbanken EIB planerar att sluta stödja olje-, gas- och kolindustrin i slutet av år 2021.

Cirka 30 procent av EU:s stödpengar för att få igång ekonomin efter coronapandemin ska riktas till företag och projekt som är klimatvänliga.

Kina har världens största utsläpp, men landet lovade nyligen bli klimatneutralt år 2060. Även om det är långt fram i tiden, så anses Kinas beslut vara mycket viktigt för klimatet.

Förnybar energi blir allt viktigare. I Finland är ungefär 40 procent av all energikonsumtion förnybar och målet är att andelen ska öka till över 50 procent (siirryt toiseen palveluun) i slutet av 2020-talet.

Stenkol förbjuds i finländska kraftverk år 2029. Regeringen vill också förbjuda förbränningen av torv.

Medvetenheten om klimathotet har blivit större. Greta Thunberg har axlat rollen som den kritiska rösten som kräver att politikerna lyssnar på klimatforskarna och gör de behövliga förändringarna.

I september 2019 ordnades världens största demonstration för klimatet. Över 7 miljoner mänskor i 185 länder deltog i demonstrationen.

För att världen ska nå målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader behövs ändå betydligt ambitiösare och effektivare åtgärder än hittills.

EU-ledarna beslöt igår att EU:s utsläpp ska minska med åtminstone 55 procent fram till år 2030. Det tidigare målet var 40 procent.

WWF anser däremot att utsläppsmålet är alltför lågt och kallar kompromissen en besvikelse.

Förra året ökade utsläppen av växthusgaser till nya rekordnivåer, visar FN:s rapport (siirryt toiseen palveluun). Utsläppen är så stora att uppvärmningen ser ut att öka med hela 3 grader.

Källor: Miljöministeriets webinarium om Parisavtalet den 11.12.2020, World Resources Institute, Naturvårdsverket, Syke

Bilder: Yle, European Press Agency, Reuters