(1920-luvulla) ändrades våra godisvanor i och med filmens genombrott. Folk ville ha godis med sig när de gick på bio. De fabrikstillverkade kolorna, tablettaskarna och chokladkakorna gjorde
sitt
(–nsa) intåg. Det blev också
mindre komplicerat
(vähemmän monimutkaisemmaksi) att få tag på godis i all kiosker som dök upp
överallt
(kaikkialla) och godiskonsumtionen ökade. Kolor var jättepoppis som tex "gräddkolan Lycko-Per", "Chokladkolan Rival" och på tidigt 30-tal kom AKO-kolan. Nu kom också den av många älskade och hatade lakritsrullen. På 1940-talet
blev det allt vanligare
(tuli yhä tavallisemmaksi) att man som minne av olika marknader köpte sk marknadskarameller.
de här | Dessa
(nämä) var stora papperskarameller dekorerade med bokmärken, romantiska oljetryck eller banala karamellpoem. På den här tiden infördes också en kär tradition som många inte skulle kunna tänka sig påsken utan- påskägget. På den här tiden